Här kommer vår förlossningsberättselse - blir nog ett långt inlägg!!

Natten till fredagen den 12 augusti vaknade jag på soffan nästan exakt klockan 00,00 av att vattnet gick. Jag var helt säker på att det var vattnet även om det kändes precis som att jag kissade på mig! Fick väckt J efter några rop och fick sen ringa de inne på förlossningen för att höra om vi skulle åka in eller om vi skulle stanna kvar hemma och invänta värkarna, för just då kände jag inga värkar.

Men vi fick åka in direkt för lilltjejen låg i sätesbjudning och det är extra koll på dem när vattnet gått (fick jag vete i efterhand). Så jag packade ner de sista småsakerna som jag inte hunnit packa kvällen innan, jag packade väskan i förebyggande syfte då vi egentligen skulle in till sjukhuset och försöka vända henne på fredag förmiddag. Sen begav vi oss in efter att jag hade varit ute med Charles.

Väl när vi hade parkerat och gick av bilen kände jag några sammandragningar, inga som gjorde direkt ont men de kändes och jag började bli nervös. Vi fick sen komma in på ett rum där jag fick på mig sjukhusrocken och sen satte de en CTG för att kolla hur lillan mådde i magen vilket var riktigt bra :)


Passar på att vila när det går

Sen fick jag satt dropp då jag inte fick äta eller dricka för risken fanns att det skulle bli kejsarsnitt, de undersökte även mig och jag hade inte öppnat mig något alls vilket blev en besvikelse för mig då värkarna hade börjat komma igång men inte var tillräckligt starka för att det skulle hända något.

Jag fick även åka ner till röntgen för att röntga bäcknet där de skulle se om det fanns plats för att föda varginalt då detta var min önskan även om jag var väl införstådd med att det kunde bli akut kejsarsnitt. De gjorde även ultraljud för att se hur lillan låg placerad och uppskatta hur stor hon var. Allting såg riktigt bra ut och jag fick OK för att försöka föda varginalt när allt sen skulle sätta igång så länge den lilla mådde bra i magen.

Vid 11 tiden på förmiddagen började jag öppna mig och jag låg nog och ojade mig mycket över värkarna men ville inte ha någon hjälp av smärtlindring (drömmen var att klara det utan). Men när det väl gjorde ont testade jag lustgasen som blev min bästa vän under dagen ;) Senare fick jag även satt Epidural bedövningen vilket överraskar mig att jag klarade då jag är enormt nålrädd och jag trodde redan innan att de aldrig skulle få sätta det på mig. Men när man har så ont så var det en befrielse att få den även om den tog snett på mig. Värkarna försvann på höger sida och fortsatte på vänster men det var ändå riktigt skönt och fungerade helt okej tillsammans med lustgasten :)


Min bästa vän ;) Skämta kunde jag göra mellan varven

Öppningen gick mycket långsamt när man låg där inne och hade ont. När jag var öppen 6 cm på kvällen var jag gråtfärdig. Jag ville inte vara kvar mer, jag bad om kejsarsnitt vilket de tyckte jag skulle undvika med tanke på att jag hade så bra förutsättningar osv. Jag såg bara framför mig att det skulle hinna bli lördag innan vi skulle få se henne. Men vid nästa undersökningkom barnmorskan med ett glatt besked! Jag hade öppnat mig de sista 4 cm på mindre än en timme och nu skulle vi bara vänta på att hennes rumpa skulle kasa ner så förlossningen skulle komma igång.


Varje minut kändes som en timme när man hade ont!

Och man känner när krystvärkarna kommer för fy tusan vad man vill krysta, rummet fylldes med folk allt från sköterskor till doktorer och personal från neonatalavdelningen. Detta är endast för säkerheten av barnet ifall något skulle vara fel eller liknande. Men efter ca 20 minuter klockan 21.08 tittade vår dotter ut och jag fick henne direkt upp på bröstet då allt såg bra ut med henne. Min förlossning var som en vandlig förlossning där huvudet kommer först förutom att Emma kom med rumpan först så all extra personal kunde gå direkt och behövde inte titta på henne.

Känslan av att få henne på bröstet var helt underbart och känslan av att hon var helt perfekt var obeskrivlig. Visst att hon var lite liten, 2765 gram men det var perfekt och det märks knappt att hon är född vecka 35+5.


Så mycket känslor och en lycklig familj <3

Ett stort tack till all personal på förlossningen i Helsingborg. Alla var verkligen underbara och stöttande när jag hellst av allt ville sjunka under jorden.

Emma född 2011-08-12 kl. 21.08
Vägde 2765 gram och var 49 cm lång.
Föddes i säte i vecka 35+5